A Winter's promise, Christelle Dabos

Titel: A Winter's promise
Serie: Mirror visitor #1
Författare: Christelle Dabos
Utgivningsår: 2013
Förlag: Dreamscape Media
Sidor/tid: 14 timmar 44 minuter
Genre: Fantasy, YA
Språk: Engelska

Ljudbok
Inläsare: Emma Fenney

Handling:

Plain-spoken, headstrong Ophelia cares little about appearances. Her ability to read the past of objects is unmatched in all of Anima and, what's more, she possesses the ability to travel through mirrors, a skill passed down to her from previous generations. Her idyllic life is disrupted, however, when she is promised in marriage to Thorn, a taciturn and influential member of a distant clan. Ophelia must leave all she knows behind and follow her fianc to Citaceleste, the capital of a cold, icy ark known as the Pole, where danger lurks around every corner and nobody can be trusted. There, in the presence of her inscrutable future husband, Ophelia slowly realizes that she is a pawn in a political game that will have far-reaching ramifications not only for her but for her entire world.

The World of the Arks

Long ago, following a cataclysm called the Rupture, the world was shattered into many floating celestial islands, now known as arks. Over each, the spirit of an omnipotent and immortal ancestor abides. The inhabitants of these arks each possess a unique power. Ophelia, with her ability to read the pasts of objects, must navigate this fantastic, disjointed, perilous world using her trademark tenacity and quiet strength.

Snabb sammanfattning av vad jag tyckte

Vad är det jag har läst? Jag lämnar boken ungefär lika förvirrad som jag startade den. Boken utspelar sig genom den lilla, timida, klumpiga flickan Ophelias ögon, hon kastas in i en värld som är väldigt annorlunda än vad hon är van vid. Det är ingen som är ärlig eller förklarar något, så hennes förvirring blir läsarens. Berättelsen är väldigt långsam och karaktärsdriven och när de nästan femton timmarna av lyssning är slut har vi inte kommit så långt fram i tiden som man kanske hade trott.

Men det funkar. Trots att jag är förvirrad och trots att jag har lite svårt för alla karaktärer är jag ändå nyfiken och fascinerad. Det är mycket i världen som inte blir förklarat och en del känns flummigt, vilket jag brukar ha svårt för, men här funkar det på något sätt och jag vill ha mer.