Titel: Fyrmästarens dotter
Originaltitel: Fyrmästarens dotter
Serie: Marsstrandsserien #1
Författare: Ann Rosman
Utgivningsår: 2009
Förlag: Bonnier Audio
Sidor/tid: 9 timmar 23 minuter
Genre: Deckare
Språk: Svenska
Ljudbok
Inläsare: Mirja Turestedt
Handling:Ann Rosmans debutbok utspelar sig i den bohuslänska skärgårdens suggestiva vattenlandskap. Det handlar om nattsvart ondska och vinningslystnad men också om kärlek som inte ens döden kan besegra.
På den lilla ön Hamneskär utanför Marstrand pågår ett intensivt arbete med att ställa i ordning en turist- och konferensanläggning. Bostäderna för den tidigare fyrpersonalen på ön ska rustas upp och den renoverade krinolinfyren Pater Noster från 1868 ska åter ställas upp på sin plats. Det är april och invigningen närmar sig. Två polska murare håller på att reparera den inre väggen i fyrmästarbostadens matkällare när de får en mycket obehaglig överraskning. Väggen ger plötsligt vika och i utrymmet bakom finner de kvarlevorna av en man. Kroppen är välbevarad men har av allt att döma legat där länge.
Karin Adler vid kriminalpolisen i Göteborg får hand om utredningen. Till en början har man inte mycket att gå efter bara en förteckning över försvunna personer och en vigselring. Saker och ting blir inte heller bättre av att Karins förhållande med sambon Göran är på upphällningen, och att relationen till den fyrkantige kollegan Folke närmar sig kokpunkten. Alltmedan mystiken kring den döde mannen tätnar. Vem är han? Och varför har han blivit inmurad?
Mina åsikter:Uppläsare: 4/5
Karaktärer: 3/5
Handling: 3/5
Världsbygge: 3/5
Intressant: 3/5
Mitt nöje: 3/5
Snabb sammanfattning av vad jag tyckteDen här boken har jag läst någon gång för många år sedan. Nu kände jag att jag ville ha lite läsning med västkustkänsla under sommaren och tänkte jag kunde ta tag i den här serien i ordningsföljd. Jag kommer i stort sett inte ihåg så mycket sen sist och lyssningen blev lite småtrevlig och skapade Bohuslänskänsla precis som jag ville. Nu tycker jag kanske inte det är det bästa jag någonsin läst, men tillräckligt bra för en omläsning under rätt förutsättningar.
Karaktärerna är lite platta, jag har svårt att ha koll på alla varje gång jag börjar lyssna och kommer inte riktigt ihåg vad som hänt. Vem mördaren är, är inte svårt att lista ut och alla är släkt med alla. Men jag läser den inte för den fantastiska kriminalgåtan eller karaktärerna. Jag läser den för jag vill ha något lättsmält utan alltför mycket spänning eller äckliga detaljer, och framför allt läser jag den för den Bohuslänska kustens skull. Jag kommer garanterat ha glömt vad boken handlar om, innan sommaren är slut, men ha kvar en känsla av klippor och hav.
