Att läsa i April

 

• Leva och låta dö, Ian Flemming (påbörjad i Mars)
• Studie i mänskligt beteende, Lena Andersson 
• The will of the many, James Islington 
• Himlen skall gråta blod,Sigbjörn Mostue
• Tomb of the Sun King, Jaquelyn Benson

Flod av döda själar, Liz Moore

Titel: Flod av döda själar
Serie: -
Författare: Liz Moore
Utgivningsår: 2020
Förlag: Modernista
Sidor/tid: 12 timmar 18 minuter
Genre: Deckare
Språk: Svenska

Ljudbok
Inläsare: Anna-Carin Henricsson

Handling:

I ett område i Philadelphia som brottas med utbrett drogmissbruk har två tidigare oskiljbara systrar hamnat på motsatta sidor av samhället. Den ena systern, Kacey, lever på gatan och är fast i sitt drogberoende.

Den andra, Mickey rör sig på samma gator men som polis. De har ingen kontakt med varandra, men Mickey oroar sig ständigt över sin syster.

Så försvinner Kacey en dag spårlöst, i samma veva som en rad mord begås i Mickeys distrikt. Mickey blir besatt, farligt besatt, av att hitta förövaren - och sin syster - innan det är för sent.

Snabb sammanfattning av vad jag tyckte:

Den här boken är ingen uppbyggande historia. Den handlar om två systrar som på olika sätt har ett tufft liv och blir utnyttjade. Mickey är polis och letar efter sin syster som hamnat i droger och prostitution. Samtidigt sker mord på samhällets mest utsatta kvinnor och Mickey är naturligtvis orolig för sin systers liv och letar mer och mer desperat efter henne. Under tiden får man som läsare återblickar från systrarnas tidigare liv tillsammans.

Det är en bra skriven bok, den håller intresset och håller mig fången. Men jag kan ändå inte älska den. Jag är så trött på hur droger påverkar samhället och jag är så otroligt trött på mäns sexuellt utnyttjande av barn och kvinnor att det här bara blir för tungt att läsa om. Det finns liksom inget hopp om en förändring, eller ljusning alls. Jag blir helt sänkt. 

Du kanske också vill läsa om:

Moore Liz The God of the woods  

Natt och Dag Niklas 1793 (Bellman noir #1)

Owens Delia Där kräftorna sjunger 

Empire of shadows, Jacquelyn Benson

Titel: Empire of Shadows
Serie: Raiders of the Arcana #1
Författare: Jaquelyn Benson
Utgivningsår: 2024
Förlag: Vaughan Woods Publishing
Sidor/tid: 16 timmar 39 minuter
Genre: Historisk Fantasy
Språk: Engelska

Ljudbok
Inläsare: Alex Picard

Handling:

Nice Victorian ladies don’t run off to find legendary lost cities.

One trifling little arrest shouldn’t have cost Ellie Mallory her job, but it’s only the latest in a line of injustices facing any educated woman with archaeological ambitions.

When Ellie stumbles across the map to a mysterious ancient city, she knows she’s holding her chance to revolutionize Pre-Colombian history. There’s just one teensy complication. A ruthless villain wants it, and Ellie is all that stands in his way.

To race him to the ruins—and avoid being violently disposed of—she needs the help of maverick surveyor Adam Bates, a snake-wrangling rogue who can’t seem to keep his dratted shirt on.

But there’s more than Ellie’s scholarly reputation (and life) on the line. Her enemies aren’t just looters. They’re after an arcane secret rumored to lie in the heart of the ruins, a mythical artifact with a power that could shake the world.

Between stealing trousers, plummeting over waterfalls, and trying not to fall in love with her machete-wielding partner, will Ellie be able to stop the oracle of a lost empire from falling into the wrong hands?

Snabb sammanfattning av vad jag tyckte: INNEHÅLLER SPOILERS

Den här boken är lättsam, lite rolig emellanåt och äventyrlig i stil med Indiana Jones. Jag njuter till fullo av karaktärerna, spänningen och resan som den här berättelsen ger mig. Jag gillar Ellie som kämpar för kvinnors rätt att välja sin väg och jag uppskattar hennes självständighet och förmåga att bita ifrån. Jag gillar också att det, till en början iallafall, inte handlar om kärleksrelationer. Det finns många spännande karaktärer som dyker upp längs vägen och jag bara älskar det, fram till slutet... 

På slutet tappar berättelsen fart och det blir lite väl likt Indiana Jones och Ellie tappar huvudet fullständigt och slänger sig runt halsen på Bates. Det blir tramsigt och tröttsamt och den bok jag inte kunde sluta tänka på och som jag trodde skulle vara en fullpoängare rasar snabbt i omdömet. Vågar jag ens ge mig på nästa bok i serien? 

Du kanske också vill läsa om:

Barnes, Jennifer Lynn The Inheritance Games (the Inheritance Games #1) 

Wistrand Lovisa Drakviskaren (Alvblodstriologin #1)

Wooding Chris The Ember Blade (The Darkwater Legacy #1)

Fenixkronan, Kate Quinn, Janie Chang

Titel: Fenixkronan
Serie: -
Författare: Kate Quinn, Janie Chang
Utgivningsår: 2024
Förlag: HarperCollins Nordic
Sidor/tid: 14 timmar
Genre: Historisk roman
Språk: Svenska

Ljudbok
Inläsare: Sofia Berntson

Handling:

Två kvinnoöden flätas samman i en hisnande resa, från jordbävningen i San Francisco till Versailles glittrande palats.

San Fransisco 1906. I en stad full av nyblivna miljonärer och spänningssökande uppkomlingar hoppas två mycket olika kvinnor kunna påverka sitt öde: Gemma, en guldblond, skönsjungande sopran vars karriär desperat behöver återupplivas, och Suling, en brodös från Chinatown som är fast besluten att undkomma ett arrangerat äktenskap. Deras vägar korsas när de dras in i den charmige järnvägsmagnaten Henry Thorntons omloppsbana, vars extraordinära samling av kinesiska antikviteter inkluderar den mytomspunna Fenixkronan, från det legendariska fallna Sommarpalatset i Beijing.

Genom Henry får Gemma och Suling en ny chans, men den hoppingivande tillvaron förvandlas till kaos när en förödande jordbävning tillintetgör San Francisco. Thornton försvinner och lämnar efter sig ett mysterium som sträcker sig längre än någon kunde ha föreställt sig.

Paris 1911. Den mystiska Fenixkronan dyker upp igen, och för samman Gemma och Suling i en sista desperat strävan efter rättvisa.

Snabb sammanfattning av vad jag tyckte:

Det här är fjärde boken jag läser som är skriven av Kate Quinn, här i sammarbete med Janie Chang. De böcker jag läst förr av Kate Quinn är historiska romaner med kvinnor som huvudkaraktärer. Det hon skriver baseras lite löst på verkliga historiska event och karaktärer vilket jag gillar. Jag har verkligen gillat hennes tidigare böcker och den här är också bra, även om jag inte fastnar lika mycket för denna. Kanske beror det på att min hjärna är disträ över lag just, sånt är inte lätt att veta. 

Men jag tycker början av boken är seg, sen kommer det en tvist som gör den riktigt spännande och i slutet dras flera år förbi lite för snabbt. Jag fastnar inte riktigt för karaktärerna, även om det finns flera olika som skulle kunna locka, men vi klickar inte riktigt. De historiska händelserna är intressanta och jag har lärt mig nya saker och det värderar jag högt och tycker är roligt. Naturligtvis kommer jag att fortsätta vara nyfiken på Quinns böcker och kolla upp både nya och gamla, trots att detta inte var en ny favorit. 

Du kanske också vill läsa om:

Quinn Kate Roskoden 

Quinn Kate Jägarinnan 

Quinn Kate Diamantögat 

Casino Royale, Ian Flemming

Titel: Casino Royale
Serie: James Bond #1
Författare: Ian Flemming
Utgivningsår: 1953
Förlag: Modernista
Sidor/tid: 6 timmar 37 minuter
Genre: Thriller, Klassiker
Språk: Svenska

Ljudbok
Inläsare: Duncan Green

Handling:

För James Bond och den brittiska underrättelsetjänsten kunde insatsen knappt ha varit högre. På ett franskt kasino i Royale-les-Eux måste Bond göra en rysk agent bankrutt genom att spela ut honom vid Baccarat-bordet. Mannen, känd som Le Chiffre, är en av av SMERSH:s (den sovjetiska organisationen för kontraspionage) dödligaste agenter, och han har under åratal varit måltavla för MI6.

Om Bond spelar sina kort väl kommer Le Chiffre med stor sannolikhet att pensioneras av sina överordnade i Moskva. Vad händer om han satsar allt på fel hand?

Casino Royale från 1953 är den inledande romanen i serien om den hemliga agenten James Bond.

Snabb sammanfattning av vad jag tyckte: KAN INNEHÅLLA SPOILERS

Jag har alltid gillat Bondfilmer, men också alltid reagerat över hans kassa kvinnosyn. Filmerna är nog ganska polerade ändå, för efter att ha läst den här boken tycker jag att James Bond är ett riktigt AS. Han är inte alls den charmige agent som han ändå oftast porträtteras som i filmerna. 

James Bond är här en arrogant, kedjerökande översittare med katastrofal kvinnosyn. Jag måste få citera några stycken från boken så det verkligen framgår hur illa det är.

För det första blir han förnärmad av att tvingas jobba ihop med en kvinnlig kollega, då kvinnor i stort sett bara är till besvär och bara skall avnjutas som en fritidssysselsättning. Här finns flera saftiga citat att välja bland då han är riktigt förbannad över att ha denna kvinnlig kollega och tänker och tycker en hel del om detta. Men här är ett av dem:

"Det var just vad han hade befarat. Dessa fördömda fruntimmer som inbillade sig att de dög till karlgöra. Varför i helvete kunde de inte stanna hemma och sköta sina pannor och kastruller och ägna sig åt sina kläder och sitt skvaller och låta manfolket sköta sitt i fred."

Sedan visar han sig vara ännu värre när han börjar trivas i hennes sällskap:

"Och nu visste han dessutom att hon var djupt och frestande sensuell men att erövringen av hennes kropp, just på grund av hennes innersta oåtkomlighet, varje gång skulle vara förenad med motstånd och därigenom få en bittersöt, eggande bismak av våldtäkt."

Jag kommer aldrig se James Bond på samma sätt efter den åsikten. Det är inte ok. Sen att han blev dragen i näsan av sagda kvinna känns helt okej, men rättfärdigar inte någonting. 

Att Bond verkar rätt blåst och har förlorat i status och karaktär för mig är nog tydligt och jag avslutar boken med en känsla av avsmak. Ändå gav boken mig något då intresset kvarstod genom hela boken trots att den inte var särskilt spännande eller hade mycket till handling. Kanske är det för att jag sett så många Bondfilmer och att det ändå är en svag igenkänning. Jag kommer fortsätta ge böckerna en chans då jag har ett gäng i bokhyllan. 

När jag läser undrar jag hur mycket Jan Guillou inspirerats av James Bondböckerna när han skrev Carl Hamiltonböckerna. De har ändå vissa likheter med varandra, till exempel intresset för mat och vin och naturligtvis då det faktum att de är hemliga agenter båda två. 

Ett liten sista åsikt var att inläsaren var den tråkigaste på länge, vilket dock blev lite bättre om man höjde hastigheten på uppläsningen en aning.

Du kanske också vill läsa om:

Guillou Jan Coq Rouge (Carl Hamilton #1)

Jameson Hanna The Last 

Kvensler Ulf Sarek 

Nya böcker från 2026 års Bokrea

 Bokrean är ju som en liten högtid för mig. Jag tar en dag och går på bokrean och gör bara sånt jag gillar. Förra året blev det inget av och i år gav jag mig iväg fast jag inte var riktigt sugen. Jag har inte hittat en enda bok jag ville beställa på nätets rea och det är ju som sagt fullt i hyllorna hemma med både lästa och olästa böcker. Men på Akademibokhandeln blev det till slut ändå fyra böcker och en tygpåse. 

• Innan kaffet kallnat, Toshikazu Kawaguchi - 99 kr
• Döden tar semester, Carina Burman - 119 kr
• Herr Arnes penningar, Selma Lagerlöf - 99 kr
• Fyra årstider Måla i akvarell - en steg för steg-guide, Harriet de Winton - 89 kr
• Tygpåse "Born to Read" - 99 kr

Sammanfattning Februari

• Onyx Storm, Rebecca Yarros
• Casino Royal, Ian Flemming

Det är inte svårt att sammanfatta Februaris läsning. Det blev hela två böcker. Februari som brukar vara en av de månader då jag läser som mest. Jag skyller på min klimakteriehjärna. Stressad konstant och har svårt att fokusera. Jag är glad att jag kan lyssna på böcker emellanåt iallafall. Läsa ord i långa meningar funkar inte alls just nu.

Men jag fick lyssnat på Onyx Storm och den är ju rätt lång ändå och den kanske inte var en superbra bok med alltför mycket flygande och flängande, dessutom med sporadiska sexscener alldeles i onödan. Men jag kom igenom den ändå.

Casino Royal, första boken i serien om James Bond. Vem gillar inte James Bondfilmerna, action, spänning, snygg karl med kass kvinnosyn. Min syn på James Bond förändrades snabbt till det sämre efter att ha läst denna boken. Han är ett manschauvinistiskt svin som tycker att känslan av våldtäkt är något eftersträvansvärt.  Agent 007 kommer aldrig att vara densamme igen...