söndag 18 april 2021

The Cruel Prince, Holly Black

Titel
: The Cruel Prince
Serie: The Folk of the Air #1
Författare: Holly Black
Utgivningsår: 2018
Förlag: Hot Key Books
Sidor/tid: 370 sidor
Genre: Fantasy
Språk: Engelska

Handling:
Of course I want to be like them. They're beautiful as blades forged in some divine fire. They will live forever . . . And Cardan is even more beautiful than the rest. I hate him more than all the others. I hate him so much that sometimes when I look at him, I can hardly breathe.


One terrible morning, Jude and her sisters see their parents murdered in front of them. The terrifying assassin abducts all three girls to the world of Faerie, where Jude is installed in the royal court but mocked and tormented by the Faerie royalty for being mortal. As Jude grows older, she realises that she will need to take part in the dangerous deceptions of the fey to ever truly belong. But the stairway to power is fraught with shadows and betrayal. And looming over all is the infuriating, arrogant and charismatic Prince Cardan . . .

Snabb sammanfattning av vad jag tyckte
Om vi skulle tala om kvalitétsböcker, är det inte denna jag skulle tänka på i första hand. Men vad roligt jag hade när jag läste den. Jag var helt inne i de politiska intrigerna, jag hejade på karaktärerna trots idiotiska val och trots att de faktiskt är onda. Här tävlas det om makt, på de mest brutala och fula sätt. Mobbning är vanligt och ingen tycker det är konstigt. Moralen är låg och blodsutgjutelserna många och utan ånger. Blir den svag/starka tjejen attraherad av killen som mobbar henne? Mmm... jo, lite. Har mobbaren en tragiskt uppväxt så att man "borde" tycka synd om honom? Japp. 

Ni hör ju, det finns mycket att reagera på om man är på det humöret. Det finns även en del likheter med andra böcker jag läst om feer, som A Court of Thorns and Roses av Sarah J. Maas eller Julie Kagawas Iron Fey-serie, eller varför inte jämföra lite med Twilightserien när jag ändå håller på. Underhållande böcker som man vet har sina problem, men, ja, det är kul ibland ändå.

Man får befinna sig i en annan värld, och vara med om äventyr och en massa skit och veta att det här är inte på riktigt och det kan inte ske i verkligheten, för de här fantasifigurerna och deras värld finns ju inte. Även om jag måste säga att det känns verkligt emellanåt när jag liksom suuuuuuuugs in i berättelsen. Eskapism när den är som bäst. Väldigt underhållande.

Är det här en av de bästa böckerna jag läs? Absolut inte! Men hade jag en underbar resa under tiden jag läste den? JA!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar