Cytonic, Brandon Sanderson

Titel: Cytonic
Serie: Skyward #3
Författare: Brandon Sanderson
Utgivningsår: 2021
Förlag: Gollancz
Sidor/tid: 409 sidor
Genre: Science Fiction, YA
Språk: Engelska

Handling:

Spensa's life as a Defiant Defense Force pilot has been far from ordinary.

She proved herself one of the best starfighters in the human enclave of Detritus and she saved her people from extermination at the hands of the Krell - the enigmatic alien species that has been holding them captive for decades. What's more, she travelled light-years from home as a spy to infiltrate the Superiority, where she learned of the galaxy beyond her small, desolate planet home. Now, the Superiority - the governing galactic alliance bent on dominating all human life - has started a galaxy-wide war. And Spensa has seen the weapons they plan to use to end it: the Delvers. Ancient, mysterious alien forces that can wipe out entire planetary systems in an instant.

Spensa knows that no matter how many pilots the DDF has, there is no defeating this predator.

Except that Spensa is Cytonic. She faced down a Delver and saw something eerily familiar about it. And maybe, if she's able to figure out what she is, she could be more than just another pilot in this unfolding war. She could save the galaxy. The only way she can discover what she really is, though, is to leave behind all she knows and enter the Nowhere. A place from which few ever return.

To have courage means facing fear. And this mission is terrifying.

Snabb sammanfattning av vad jag tyckte

Jag vet inte riktigt vad jag just läste. Jag var tvungen att gå och läsa lite andra recensioner av denna boken för att se om det var fler som lämnade boken en aning perplexa. Det var någon som beskrev boken som en feberdröm och jag måste nog hålla med om det.

Världsbygget är förträffligt och väldigt detaljerat. Det finns inga tvivel om hur den här platsen där Spensa hamnar, fungerar och är, trots att det inte är mycket man känner igen. Men när jag läser måste jag ändå fundera på hur Sandersons hjärna arbetar. Hans fantasi har inga gränser och ändå får han det hela att hänga ihop och verka logiskt.

Spensa får lov att utvecklas en hel del i denna tredje bok, när hon får möta nya motgångar och träffa nya "vänner". För i denna boken är det i stort sett bara hennes AI som får vara med utav de vi lärt känna sedan förut, vilket jag tycker är lite tråkigt. Om man jämför med första boken så känns detta som något helt annat och en helt egen historia, om ni förstår vad jag menar. Det är en helt fantastisk historia, men det är långt ifrån vad jag hade trott att det skulle vara och jag tror kanske jag känner mig lite besviken.