fredag 15 april 2016

Bokbloggsjerka om biografier

Fredag igen och bokbloggsjerka på Annikas litteratur och kulturblogg. Frågan idag:
Hur ställer du dig till biografier, memoarer och liknande? Är det något du läser, har du någon favorit, finns det någon du skulle vilja veta mer om eller är det något som du absolut inte är intresserad av?



Dessa typer av böcker är oftast inget jag väljer att läsa. Men jag har läst en del sådana i mitt liv ändå. Oftast är de då ganska hemska och otrevliga, om personer som råkat ut för både det ena och det andra, vilket innebär att jag själv mår riktigt dåligt och förundras över hur hemska människor kan vara.
På högskolan fick vi till exempel i uppgift att göra en fördjupning om ett land, min grupp fick Thailand. Jag gick till biblioteket och fick tag i en bok som en hjälparbetare skrivit om sitt arbete där bland barnprostitution. Den har hemsk! Jag blev så illa berörd och ville på något sätt göra något. Det var en fruktansvärd läsning men så läsvärd. Tyvärr har jag inte hittat vare sig boken eller författaren igen och jag kommer inte ihåg vad det hette. Andra böcker som jag faktisk kommer ihåg författare och titel är: 

Pojken som kallades det, Dave Pelzer (som nyutges nu i slutet av april)

" En gripande och oförglömlig berättelse om ett barns mod och styrka att överleva mot alla odds!När Dave Pelzer vid tolv års ålder omhändertogs av myndigheterna uppdagades en skakande historia. Sedan fyra års ålder hade han vanvårdats och systematiskt misshandlats av sin psykiskt sjuka mor.
I dag är Dave vuxen. Med beundransvärt mod lyckades han inte bara överleva utan också skapa sig ett tryggt och meningsfullt liv. Det här är hans egen berättelse - en djupt gripande och samtidigt förunderligt livsbejakande skildring." (Bokus)




En blomma i Afrikas öken, Waris Dirie
"Den sanna berättelsen om en somalisk flicka som blev stjärnmodell och om hennes modiga kamp mot kvinnlig könsstympning" (framsidan)












Den senaste boken jag funderade på var John Cleese bok som fanns på rean, men det fanns så mycket annat.


27 kommentarer:

  1. Pojken som kallades det var verkligen hemsk läsning! Läste den på engelskan i skolan och det var omöjligt att inte bli berörd och förfärad!

    SvaraRadera
  2. Pojken som kallades Det har jag för mig ligger i min garderob. Tror att det var en av böckerna jag bytte till mig i bokbytarhyllan på jobbet :)

    SvaraRadera
  3. Åh båda de här har jag läst och de är verkligen hemska samtidigt som man får lära sig om andras liv och man får upp ögonen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, de får en att tänka ett varv till.

      Radera
    2. Ja, de får en att tänka ett varv till.

      Radera
  4. Pojken sm kallades Det har jag läst för flera år sedan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det var ett tag sen för mig med.

      Radera
  5. Waris Dirie har jag läst och tyckte mycket om. Uppföljaren var inte lika bra som den första, dock. Pelzers bok har jag tänkt läsa, men det har inte blivit av.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visste inte ens att det fanns en uppföljare.

      Radera
  6. de hemskaste biografierna vill jag inte läsa

    SvaraRadera
    Svar
    1. Egentligen inte jag heller, men det är där jag hamnar.

      Radera
  7. Känner också så, att det blir för hemskt att läsa. Läste också pojken Det och tyckte det var jobbigt, förstod inte varför jag läste den egentligen...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ibland kan man behöva en ögonöppnare, fast man mår dåligt på köpet.

      Radera
  8. En del levnadsöden gör en verkligen illa berörd.

    SvaraRadera
  9. Pojken som kallades det har jag läst, väldigt sorglig.

    SvaraRadera
  10. Två böcker som rymmer väldigt starka levnadsöden som berör en.

    SvaraRadera
  11. Detta är ju välkända biografier, men jag har inte läst någon av dem ännu.

    SvaraRadera
  12. Pelzers böcker har jag läst. Läste en sådan där hemsk bok du beskriver om barnprostitution, fast på Filippinerna (Rosario är död, av Majgull Axelsson), så förfärlig! Förstår dig.

    SvaraRadera
  13. Jag har läst både Pojken som kallades Det och En blomma i Afrikas öken. Jag försökte läsa Majgull Axelssons bok Rosario är död som nämns ovan men klarade inte av att läsa den.

    SvaraRadera
  14. Pojken som kallades det vet jag inte om jag skulle våga läsa.

    SvaraRadera
  15. Pojken som kallades det var verkligen stark läsning. Det har gått över ett decennium sedan jag läste den och vissa scener sitter fortfarande kvar.

    SvaraRadera