In a society steeped in tradition, Princess Lia's life follows a preordained course. As First Daughter, she is expected to have the revered gift of sight - but she doesn't - and she knows her parents are perpetrating a sham when they arrange her marriage to secure an alliance with a neighbouring kingdom - to a prince she has never met. On the morning of her wedding, Lia flees to a distant village. She settles into a new life, intrigued when two mysterious and handsome strangers arrive - and unaware that one is the jilted prince and the other an assassin sent to kill her. Deception abounds, and Lia finds herself on the brink of unlocking perilous secrets - even as she finds herself falling in love.
Den här trilogin har jag fortfarande ett varmt minne av, även om jag kanske inte kommer ihåg så mycket av den längre. Kanske vore på sin plats att läsa om den. Den var mörk, nyskapande och oförutsägbar. Favorit? Kanske inte längre, eftersom jag glömt så mycket. Men den kanske kan hamna där igen om jag läser om böckerna.
Tänk dig att du saknar något som alla andra har. Något som visar att du hör hemma i den här världen. Något som är så viktigt, att utan det är du ingenting. En pest. En myt. En människa.Hirka är femton vintrar gammal när hon får veta att hon är ett odinsbarn - ett svanslöst odjur från en annan värld som sprider röta omkring sig. Hela hennes tillvaro ställs på ända. Hon är föraktad, fruktad och jagad, och någon vill döda henne för att hennes identitet ska förbli en hemlighet. Men det finns värre saker än odinsbarn, och Hirka är inte den enda varelsen som har tagit sig igenom världarna ...
Ja, vad säger man om den här serien. Inte tror jag att jag skulle beskriva det här som fantastisk litteratur. Den har definitivt sina problem, men jag kommer ihåg att jag gillade att läsa den, då. Har dock svårt att tro att jag kan läsa den igen utan att se de problematiska förhållanden i Twilightstil som faktiskt finns här. Ändå tittar jag på böckerna i bokhyllan emellanåt och funderar på omläsning. Jag var helt uppslukad då, när jag läste, men favoritlistan är den knappast kvar på.
Starting over sucks. When we moved to West Virginia right before my senior year, I'd pretty much resigned myself to thick accents, dodgy internet access, and a whole lot of boring...until I spotted my hot neighbor, with his looming height and eerie green eyes. Things were looking up. And then he opened his mouth. Daemon is infuriating. Arrogant. Stab-worthy. We do not get along. At all. But when a stranger attacks me and Daemon literally freezes time with a wave of his hand, well, something...unexpected happens. The hot alien living next door marks me. You heard me. Alien. Turns out Daemon and his sister have a galaxy of enemies wanting to steal their abilities, and Daemon's touch has me lit up like the Vegas Strip. The only way I'm getting out of this alive is by sticking close to Daemon until my alien mojo fades. If I don't kill him first, that is.
De här kommer jag ihåg att jag gillade att läsa. Men skulle jag säga att de är favoriter fortfarande? Nej. Serien blev dessutom sämre och segare ju fler böcker som kom ut. Men jag skulle fortfarande rekommendera dem som tidsfördriv, om man inte har för höga förväntningar. Drakar i människoskepnad och hemliga organisationer är ju en ganska spännande grund för en historia.
'There are a dozen soldiers hiding in that maze. All hunting you. All looking to kill you.' To the outside world Ember Hill is an ordinary girl, but Ember has a deadly secret. A dragon hiding in human form, she is destined to fight the shadowy Order of St. George, a powerful society of dragonslayers.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar