torsdag 16 september 2021

Utvandrarna, Vilhelm Moberg

Titel
: Utvandrarna
Serie: Utvandrarna #1
Författare: Vilhelm Moberg
Utgivningsår: 1949
Förlag: Albert Bonniers förlag
Sidor/tid: 19 timmar 34 minuter
Genre:  klassiker
Språk: Svenska

Ljudbok
Inläsare: Magnus Roosman

Handling:
Utvandrarna är den första delen om Kristina, Karl Oskar, Robert, Arvid och alla andra i Ljuder socken som lämnar fattig-Sverige för ett drägligare liv i USA. Efter många svältår och andra umbärande bestämmer de sig för att emigrera till Amerika och en strapatsrik resa tar sin början.
Vilhelm Moberg skrev sig rakt in i den svenska folksjälen med sitt Utvandrarepos. Utvandrarna gavs ut första gången 1949 och har lästs och älskats allt sedan dess. Serien har också levt vidare genom både Jan Troells rosade filmer och Björn Ulvaeus och Benny Anderssons hyllade musikal "Kristina från Duvemåla". Utvandrarserien är en tidlös kärlekshistoria kantad av hungersnöd, drömmar och längtan.

Snabb sammanfattning av vad jag tyckte
Jag måste erkänna att jag är chockad. Här har jag bävat och flyttat ner den här boken på att-läsa-listan om och om igen. Jag trodde att boken skulle vara seg, svårläst och tung. Jag kunde inte ha mer fel. Den här kan mycket väl hamna på min lista med de bästa klassikerna. 

Jag fastnade fort och kände att boken var berättat på ett sätt som var relativt lätt att ta till sig, vilket inte ofta är fallet med många av de klassiker jag har läst. Nu hade jag nog stor hjälp av musikalen Kristina från Duvemåla. Den har jag lyssnat mycket på och även varit och sett. Att boken och musikalen höll sig så nära varandra blev jag fascinerad av och när jag kände igen det jag läste från musiken, var jag tvungen att gå och lyssna på samma del i musikalen.

 Det blev en väldigt levande och rolig upplevelse. Och eftersom musikalen fortsätter efter första boken så måste jag ju läsa de två nästa böckerna också. Tack vare Kristina från Duvemåla kände jag redan karaktärerna en aning och det var bara intressant att få vara med och se mer nyanser av dem. 

Det är ju en hemsk tid i den svenska historien som beskrivs med framför allt missväxten och svälten som påverkar alla. Jag har en rädsla för att läsa böcker om den här tiden för att det lätt blir för tungt och svårt att läsa om. Och visst är det tufft att läsa om även i Utvandrarna, det är inte tal om annat, men det är ändå inte nattsvart. Tack vare Karl Oskars driv och tro att det ändå kan finnas något bättre någonstans, hamnar man inte i hopplöshetens djupa hål. Karaktärerna har också förmågan att se det glädjen i små saker, så det finns även en del att lära från läsningen. 

Jag är så tacksam över att jag kom över min rädsla och läste boken tillslut.

1 kommentar:

  1. Det här gjorde mig mer pepp på att läsa serien! Har också varit lite rädd för att läsa dem.

    SvaraRadera