Förnuft och känsla, Jane Austen

Titel: Förnuft och Känsla
Originaltitel: Sense and Sensibility
Serie: -
Författare: Jane Austen
Utgivningsår: 1811
Förlag: Modernista
Sidor/tid: 378 sidor
Genre: Klassiker, 1800-tal, England, 
Språk: Svenska


Handling:
Marianne Dashwood är impulsiv och låter sig lätt dras med i de stora känslornas spel. Motsatsen till sin förståndiga och balanserade syster Elinor. Marianne, passionerad och romantisk, faller för den charmiga men opålitliga John Willoughby. Medan Elinor stoiskt hanterar nyheten om att den hon älskar, Edward Ferrars, är trolovad med en annan.

Mina tankar:
Ärligt talat vet jag inte vad jag skall skriva om den här. Jag ville ju älska den som jag älskar Stolthet och Fördom, av samma författare, men det gör jag inte. Jag tycker dock inte den är lika tradig som jag tyckte Emma var.
Fast jag undrar ju om jag har lite svårt för den, för att det går trögt att läsa just nu, för att tiden och koncentrationen inte finns. 

Eller är det så att jag faktiskt saknar den där ångestfyllda men starka närvaron av känslor som är så mycket starkare mellan Mr Darcy och Miss Bennet? För allt annat finns här. Skvaller, vikten av inkomst, ett bra gemål, svek, missförstånd och så naturligtvis de viktiga kvinnoödena. Allt berättat ganska omständigt emellanåt och då framförallt i början av boken. Jag måste erkänna att jag nästan var på väg att ge upp ett tag, då historien tog lång tid på sig att komma igång.

Karaktärerna är precis lika spretiga som i de andra Austenböckerna jag läst. Det finns de förståndiga, de som inte kan uppföra sig, de svekfulla, de materialistiska o.s.v. De påminner en del om varandra i de olika böckerna och det finns ett genomgående tema, så det skall bli lite intressant att se om fler av hennes böcker följer det temat, för jag vill läsa fler böcker av Austen.

Förnuft och Känsla var kanske inte allt jag hoppades på men var ändå lite smått romantiskt underhållande.

Betyg: 3,5/5

Går att köpa på cdon.com, Adlibris.com, Bokus.com