Shades of Doon, Carey Corp & Lorie Langdon

Titel: Shades of Doon
Originaltitel: Shades of Doon
Författare: Carey Corp & Lorie Langdon
Utgivningsår: 2015
Förlag: BLINK
Sidor: 343
Genre: Fantasy, YA
Språk: Engelska

Handling i korthet:
Vee och Kenna blir helt abrubt utslängda ur Doon, till den vanliga världen, de tar sig tillbaka på egen hand för att bli utslängda igen. De inser att det är någon som ligger bakom och att de inte riktigt vet vem de kan lita på, förutom sina prinsar och närmaste vänner.

Mina tankar:
Okej... Så... Jag hyllade både "Doon" och "Destined for Doon" som är de båda föregångarna till "Shades of Doon". Jag kommer inte hylla den här och jag frågar mig, vad är det som hänt? Jag såg verkligen fram emot den här boken. Jag förbeställde boken och såg fram emot att kastas in i sagovärlden igen. Men nu känns det som om boken föll platt. De förra böckerna kändes som att läsa en saga. De var spännande, romantiska och karaktärerna var roliga att läsa om. Men så kändes det inte i den här boken.

Jag hade förväntat mig mer, det är ju ändå tredje boken i serien. Men här shoppar de loss i den verkliga världen istället för att rädda Doon från undergång. Handlingen känns lite ryckig och problemen löses på alltför enkla sätt.

Jag tycker inte personerna utvecklades alls i den här boken och de fick mig inte att engagera mig alls i vad som hände. Det var för mycket av "jag klarar allt bara min supersnygga, så fantastiska pojkvän är med mig" Det blev fånigt och tramsig. De stod inför samma problem och konflikter som förut, vilket gjorde att läsningen blev långtråkig.

Jag känner att handlingen inte heller engagerade mig särskilt. Mycket av det som hände, kändes som upprepningar från de första två böckerna, som att boken och karaktärerna bara stod och stampade på samma ställe som tidigare.

Men framför allt är det nog allt "swoonande" som stör mig mest. De är sååå kära och de är sååå snygga och de har det sååå bra tillsammans med sina överbeskyddande fantastiska pojkvänner. Ingenting är värre än att det klaras av, bara de får vara i varandras armar. Jag har egentligen inget emot att läsa om sådana förhållanden, bara det inte blir för mycket och hela tiden, som det blir här.

Mycket negativt alltså, men det finns även positiva sidor av berättelsen. Vee och Kennas vänskap gillar jag. De har varit vänner länge och håller fortfarande ihop, i vått och torrt. Jag gillar också Doon. Detta land som ligger i Skottland, men ändå inte och framsidan på boken är helt okej också...

Rekommenderas till:
Jag vet faktiskt inte... Kanske om man läst de två första... Men det känns som den här boken förstör bilden lite av Doon, tyvärr.

Betyg: 2/5

Går att köpa på cdon.com, Adlibris.com, Bokus.com
Läs om boken på goodreads

Wrap up November

Lästa böcker i November:

• Sjöfararna, Diana Gabaldon.  4/5
• Det här var ju tråkigt, David Batra.  4/5
• Aldrig ensamma, Anna Jakobsson Lund 4/5
• Odinsbarn, Siri Petersen.  5/5
• Var är Audrey, Sophie Kinsella.  4/5

Månadens bästa bok:

"Odinsbarn" var lätt månadens bästa bok. Jag blev helt fast och plöjde igenom boken alldeles för fort. Som tur är finns tvåan redan ute så den skall jag snart ta tag i. Men jag har fortfarande en regäl bok-baksmälla efter "Odinsbarn", och har man det, vet man att det var något riktigt bra.

Månadens överraskning:
Är också "Odinsbarn". Jag dömde boken efter omslaget... Som jag tycker är riktigt äckligt... (även om jag, efter att ha läst boken, förstår utseendet av boken) och tänkte nog att den hade fått alldeles för bra recensioner, så den var nog ingenting för mig. Vilken tur att jag råkade börja på den!

Månadens besvikelse: 
Inga besvikelser denna månaden. Bara positiva överraskningar.

Mina tankar:
Jag har inte läst så mycket denna månaden heller, av olika anledningar, men det jag har läst har varit riktigt bra. Några böcker har ju varit riktigt tjocka, bara "Aldrig ensamma", "Sjöfararna" och "Odinsbarn" har tillsammans 2065 sidor. Jag har fått varvat läsningen med att lyssna på storytel, förutom på "Aldrig ensamma".

Odinsbarn har jag ju redan hyllat här, men jag vill också lyfta fram "Aldrig ensamma" som är en riktigt bra och spännande fortsättning på "Tredje principen", synd att det är så länge kvar till tredje delen kommer, ser fram emot den. Vill också tillägga att till skillnad mot ovannämnda bok är både "Tredje principen och "Aldrig ensamma" så otroligt snygga och tilldragande.

Sjöfararna var också lite av en positiv överraskning, då jag älskade första boken "Främlingen" men hade lite svårt för andra "Slända i bärnsten". Nu var Claire och Jamie ihop igen och äventyren avlöste varandra.

Var är Audrey? Sophie Kinsella

Titel: Var är Audrey?
Originaltitel: Finding Audrey
Författare: Sophie Kinsella
Utgivningsår: 2015
Förlag: B. Wahlströms
Sidor: 311
Genre: YA
Språk: Svenska

Handling i korthet:
Audrey är fjorton är och går inte i skolan just nu. Det hände något i skolan som gjorde att hon inte mår riktigt bra. Hon kan i stort sett inte lämna huset, inte träffa folk, inte se någon i ögonen. Den här boken handlar om Audrey och hennes familj och vägen till att må bättre.

Mina tankar:
De böcker jag läst av Sophie Kinsella är skrivna på ett lättsamt och roligt sätt, så även denna. Trots att boken behandlar ett ganska allvarligt ämne, psykisk ohälsa, tas det upp på ett sätt som är lätt att ta till sig, utan att förminska sjukdomen (för mycket). Nu kanske det inte är så "lätt" att bli "frisk" från de diagnoser Audrey lider av, som det verkar i boken. Men jag tycker ändå det är bra att det finns en lättillgänglig bok om ett ämne som det ofta finns mycket fördomar och missförstånd om.

Bokens främsta egenskap är dock inte att sprida information utan att den berättar om Audrey familj på ett lite galet sätt. Jag kommer på mig flera gånger att småfnittra när jag läser. Jag måste erkänna att jag har lyssnat på den här boken på engelska också, på brittisk engelska och den inläsningen är helt fantastisk. Är det någon som sett komediserien "Friday night dinner"? Inläsningen är lika galen hysterisk som den och gör mycket till karaktärerna i boken.

Första hälften av boken uppskattar jag mest då den känns mer galen och tokroliga än andra hälften. Andra hälften kan jag känna är lite forserad när den tar upp Audrey kämpande med sin reptilhjärna, vilja att bli bättre, samtidigt som hon och Linus utvecklar sin relation.

Men allt som allt är det en humoristisk, lättläst och hjärtevärmande bok.

Rekommenderas till:
De som vill läsa en lättsam historia om en lite hysterisk familj. Lite i stil med "Fangirl" av Rainbow Rowell eller "Anna och den Franska Kyssen" av Stephanie Perkins.

Betyg: 4/5

Går att köpa på cdon.com, Adlibris.com, Bokus.com
Läs om boken på goodreads

Odinsbarn, Siri Pettersen

Titel: Odinsbarn
Originaltitel: Ravneringene 1: Odinsbarn
Författare: Siri Pettersen
Utgivningsår: 2013 (svenska 2015)
Förlag: B Wahlströms
Sidor: 662
Genre: Fantasy
Språk: Svenska

Handling i korthet:
Hirka växer upp som svanslös, vargen tog den när hon var liten, har hennes far berättat för henne. Men när hon är 15 år får hon reda på sanningen, hon har aldrig haft någon svans, hon är ett odinsbarn, någon som för med sig röta. Hennes liv förändras drastiskt och hon dras in i en maktkamp i ett land på väg mot krig.

Mina tankar:
Wow!!! Den här boken slog helt undan benen för mig. Jag hade inga höga förväntningar alls, då boken kändes lite hypad. Skall jag vara riktigt ärlig ser inte boken så lockande ut heller utan var snarare lite otäck med sin avhuggna svans, med synliga blodådror och hårstrån... Usch...
Men när den kom till Storytel, lade jag till den i bokhyllan och av en händelse satte jag på den och började lyssna och lyssna och lyssna. Jag kunde inte sluta och när jag var tvungen att ta en paus stannade tankarna kvar hos Hirka och Rime. Jag älskar när det händer, jag vill bli helt uppslukad av någon annans uppdiktade värld. Känna för karaktärerna och leva mig in i handlingen och släppa verkligheten en stund. Boken är tjock, vilket också kändes lite skrämmande från början, men den tog slut alltför fort ändå.

Handlingen tar fart från första sidan och man blir inkastad i en värld med regler och ord man inte förstår. Det är mycket information att ta in och namn och ord att få på rätt plats så det tar ett tag att få rätsida på saker och ting, men det gör ingenting. För kärleken till Hirka, som är huvudpersonen i boken, är direkt. Jag blir intresserad av hennes öde från allra första stund och jag läser med en förväntan och ett genuint engagemang. Hon är intressant därför att hon är annorlunda, hon har ju ingen svans i en värld där alla andra har det, men också för att hon är våghalsig och inte tvekar att göra det hon tycker är rätt.

Men det är inte bara Hirka som är en intressant karaktär, boken är full av spännande och färgstarka personer. Rime, som Hirka lekt med som barn och som nu valt en väg som inte uppskattas av hans mormor som sitter i det prestigefyllda rådet. Urd som är slug och har baktankar med allt han gör och många fler.

Författaren beskriver en helt egen värld, med eget styre, egna uttryck och eget folk. Språket och uttrycken skapar stämning i boken tillsammans med inslagen av nordisk mytologi och miljö. Jag blev så kär i boken att jag var tvungen att åka och köpa den och även dess fortsättning som heter "Röta". Boken är helt klart värd sin hype och jag får erkänna att denna är en ny favorit som jag inte hade räknat med.

Det enda jag har lite svårigheter med är siaren, den som alla litar till och som sägs styra. Vem tror folket att det är? En korp? En extra vis allsmäktig korp? Vad skulle skilja den från alla andra korpar?

Rekommenderas till:
De som gillar Fantasy med starka kvinnliga karaktärer och lite annorlunda infallsvinkel.

Betyg: 5/5

Går att köpa på cdon.com, Adlibris.com, Bokus.com
Läs om boken på goodreads

Aldrig ensamma, Anna Jakobsson Lund

Titel: Aldrig ensamma
Originaltitel: Aldrig ensamma
Författare: Anna Jakobsson Lund
Utgivningsår: 2015
Förlag: Annorlunda förlag
Sidor: 358
Genre: Dystopi, ungdomsbok
Språk: Svenska

Handling i korthet:
Ava, Levi och Leymah är tillbaks i huvudstaden. Samtidigt som de försöker hjälpa Lo, behöver de hjälpa Levi att hantera sin förmåga. Rebellerna fortsätter med arbetet att få till en attack mot systemet. Är våld den rätta vägen? Vem går att lita på? Var går gränserna? Vad är du beredd att offra?

Mina tankar:
Jag måste erkänna att jag har en förkärlek till dystopier och den här är inget undantag. "Aldrig ensamma" är en mörk fortsättning på "Tredje principen", med en hel del kontroversiella frågor som behandlas. Visst blir jag lite chockad emellanåt då Tredje principen var lite snällare. Nu är det lite skitigare och lite mer skruvat när allt börjar ställas på sin spets. Historien byggs upp genom hela boken och i slutet blir det riktigt spännande.

Hur spännande det än är så är det ändå vänskapen mellan de tre huvudpersonerna som berör mig och gör att jag engagerar mig i berättelsen. Jag fullkomligt älskar Levi och Leymah och Ava och hur de tillsammans hanterar situationerna som uppstår. Inte för att deras relationer är en dans på rosor, för de är de ej, men problemen de upplever löser de på ett intelligent sätt. Det är så många böcker där karaktärerna ena stunden litar blint på varandra för att sedan vända varandra ryggen för ett missförstånd, så är alltså inte fallet här. Levi är den som jag känner växer mest och en liten romans börjar spira mellan honom och Leymah.

I boken beskrivs förmågorna att kunna gå in i andras sinnen och styra dem eller leta i deras minnen. Sättet som människors sinnen beskrivs och hur de med sina förmågor går över gränserna till andra, känns trovärdig. Dessa förmågor tycker jag fortfarande är otroligt skrämmande, men gör det hela väldigt spännande och frågor om vad som är intigritetskränkande, i relation till "målet helgar medlen" lyfts fram. Särskilt med tanke på att Systemet, de som styr den här världen, vill kunna kontrollera varje människa, antingen genom deras chip eller någon form av "av programmering".

Jag gillar den har boken. Den är otroligt snygg, precis som sin föregångare, och den drar mig in så att jag bara vill läsa " lite till". När så boken tar slut blir det lite tomt. Jag vill ju veta vad som kommer hända och det är ju så länge kvar tills nästa kommer ut. Kort sagt är det här en väldigt läsvärd bok.

Denna bok har jag fått som recensionsexemplar. Tack!

Rekommenderas till:
Fan av dystopier och spännande ungdomsböcker, men börja med Tredje Principen.

Betyg: 4/5

Går att köpa på cdon.com, Adlibris.com, Bokus.com
Läs om boken på goodreads

Det här var ju tråkigt, David Batra

Lyssnat på Storytel

Titel: Det här var ju tråkigt (ljudbok)
Originaltitel: Det här var ju tråkigt
Författare: David Batra
Utgivningsår: 2015
Förlag: 
Sidor: 
Genre: Humor
Språk: svenska

Handling i korthet:
David Batra i stand up show med samma tema som sin bok "Det här var ju tråkigt", där huvudtemat är folks lappar i olika sammanhang.

Mina tankar:
Jag trodde detta var en ljudbok när jag valde den, men det visade sig vara en stand up- show med David Batra. Jag antar att den är baserad på hans bok "det här var ju tråkigt".

Även om det inte riktigt var vad jag hade väntat mig, blev jag glatt överaskad. Det var lätt att lyssna till och jag blev definitivt underhållen den timmen det varade och det var härligt att få skratta en stund.

Rekommenderas till:
De som vill få sig ett gott skratt.

Betyg: 4/5

Går att köpa på cdon.com, Adlibris.com, Bokus.com

Sjöfararna, Diana Gabaldon

Titel: Sjöfararna
Originaltitel: Voyager
Författare: Diana Gabaldon
Utgivningsår: 1994
Förlag: Bookmark förlag
Sidor: 1045
Genre: Historisk romance,
Språk: Svenska

Handling i korthet:
Clair och Briannas historiska efterforskningar har gett resultat, det verkar som Jamie överlevde slaget vid Culloden. Claire bestämmer sig för att ta språnget i tiden för att leta efter honom. Nu efter 20 år får de lära känna varandra igen, samtidigt som de tvingas ut på äventyr.
Hela tiden med korta återblickar på vad som hänt i deras liv under åren utan varandra.

Mina tankar:
Diana Gabaldon är väldigt duktig på att berätta historier. Det är spännande och fängslande och hon verkar veta precis hur hon skall få sina läsare att bara läsa "lite till". Det händer hela tiden något nytt som man inte väntat sig. Dessa karaktärers liv är så fyllda av äventyr att det skulle krävas flera liv för oss "vanliga" att vara med om ens hälften och ändå är det flera böcker kvar. Men boken utger sig inte heller för att vara realistisk, så det är bara att följa med i alla vändningar. Bland annat både roar och irriterar mig det faktum att Jamie och Claire gång på gång lyckas träffa på personer de känner precis överallt där de är. Olika karaktärer som man träffat på förut, men som försvunnit dyker upp på de mest oväntade ställen.

Jag tycker Diana är en mästare på att beskriva så att man kan leva sig in i historien. Vissa delar av historien är otroligt målande då man känna lukter, smaker och känna hur förtvivlat kallt det är. Ibland kan jag dock tycka att vissa scener är lite för detaljerade, men det gäller ju även de tidigare böckerna. Här censureras ingenting och vissa scener är hemska. Övergrepp begås och ger en dålig eftersmak. Här behandlas bland annat handeln med slavar och fast jag inte vill tro att någon kan behandla medmänniskor på det sättet, inser jag att det förmodligen var än värre i verkligheten.

Något som jag reagerar på är alla stereotyper och fördomar som målas upp. Jag inser att de hade en något annorlunda människosyn på 1700-talet, men det blir inte mindre obehagligt för det, och det känns som Diana Gabaldon förstärker stereotyperna på ett onödigt sätt.

Men allt som allt tycker jag om den här boken. Jag har svårt att släppa den och är sugen på att snart fortsätta på "trummornas dån" som är nästa bok i serien. Jag tycker det är ett ganska bra betyg på en bok när man inte är mätt på historien eller karaktärerna efter att ha läst över tusen sidor om dem.

Rekommenderas till:
Gillar man ett riktigt regält äventyr där allt kan inträffa är det här den rätta boken. Men man bör först läsa "Främlingen" och "Slända i bärnsten".
De som redan läst de två tidigare böckerna bör absolut läsa denna.

Betyg: 4/5

Går att köpa på cdon.com, Adlibris.com, Bokus.com
Läs om boken på goodreads