Nattavaara, Thomas Engström, Margit Richert

Titel: Nattavaara
Serie: Nordmark #1
Författare: Thomas Engström, Margit Richert
Utgivningsår: 2020
Förlag: Bokfabriken
Sidor/tid: 11 timmar 42 minuter
Genre: Dystopi
Språk: Svenska

Ljudbok
Inläsare: Jonas Malmsjö

Handling:
Erik hittar föräldrarna döda i bastun. Eftersom grannarna i byn fruktar en ny epidemi blir Erik bannlyst, och med sin lillasyster Sofia i släptåg tvingas han till en farofylld vandring mot Kiruna. Där finns jarlen - och Eriks enda chans att vinna tillbaka gården.

Torparen Marja, tidigare mellanchef i hemtjänsten, blir tillfångatagen av ett kriminellt gäng som hemsöker de norrbottniska skogsbygderna. Samtidigt har hennes man Mårten spårlöst försvunnit. Nu måste hon ställa sig in hos sina fångvaktare och försöka bli en av dem för att överleva.
 
NATTAVAARA är den första delen i en fängslande trilogi om Nordmark, en storslagen vision om en nära framtid där klimatkatastrofer, pandemier och finanskriser slitit ­sönder samhället. Norrbotten har brutit sig loss från ­Sverige och styrs av en enväldig jarl. På landsbygden ­råder hungers­nöd, och invånarna för en ständig kamp för att överleva i en värld där medmänsklighet eller hänsynslöshet kan vara skillnaden mellan liv och död.

Snabb sammanfattning av vad jag tyckte
En svensk dystopi har jag aldrig läst förr, vad jag minns. Jag tror det var bokomslaget som lockade mig först, sen att den utspelar sig i de allra nordligaste delarna av Sverige.  

Premissen är spännande och boken börjar intressant. Man kastas in i handlingen och den växlar framförallt mellan Marjas och Eriks liv. Båda spåren är lika fängslande att följa. I den framtid, i det norra Sverige där de befinner sig, är det inte lätt att leva. Allt som vi tar för givet, som el, internet, rinnande vatten har i stort sett försvunnit när klimat och samhället har brakat ihop. Dessutom verkar olika pandemier lamslagit samhället och satt skräck i befolkningen. Idén är hur spännande som helst. Skulle vår framtid kunna se ut så här?

När jag läser är det svårt att se vart handlingen är på väg i serien. Är det bara att få se det allmänna livet i det här dystopiska samhället eller finns det något mer? Emellanåt känner jag också att det blir lite överdrivet med knark och sprit och råhet för att beskriva hur tufft de har det i den här världen. För mig känns det som att det trycks upp i ansiktet hela tiden, istället för att visa på andra sätt som gör livet hårt. 

Men i stort är det en helt okej bok, som jag nyfiket väntar på att få se hur fortsättningen kommer att se ut.