Årets sämsta böcker

Då var det dags att lista de sämsta läsupplevelserna under 2024.

2

Den som dödade helvetets änglar, Jan Guillou

Jag har sällan blivit så besviken på en bok. Jag hade nyligen läst ut Hamiltonserien och var så glad över att jag skulle kunna fortsätta att läsa om Hamilton, nu i form av en pensionär som utförde någon form av detektivarbete. Det låter ju hur spännande som helst och jag köpte bok ett och två i serien och sparade läsningen till sommarsemestern så jag kunde njuta fullt ut.

Fick jag en spännande fortsättning på Hamilton? Nja, Hamilton fanns med, det fanns han. Han fick utreda något litet brott ihop med Ponti, varav det mesta utspelade sig på de sista sidorna i boken eller utanför berättelsen. Men större delen av boken kändes som Guillous tankar och funderingar under pandemin, genom Pontis ögon. En Ponti som jag dessutom inte kände igen från de andra böcker jag har läst där han har dykt upp. Jag tvingade mig igenom boken, men var så besviken. Besviken på samma sätt som när jag läste sista boken i Divergenttrilogin av Veronica Roth, som var en av de största läskatastroferna i mitt liv, denna hade nästan samma magnitud.  Jag vet inte om jag kommer kunna läsa bok två i serien. Vågar man?

Det är inte vilka pensionärer som helst som hamnar i kampen mot extrem och ytterst välorganiserad brottslighet. Den ene är journalistveteranen Erik Ponti, den andre hans gamle vän från förr, den forne underrättelseofficeren Carl Hamilton.

Till synes ett mycket omaka par, som det dock vore oklokt att underskatta. De hamnar snart i ett mycket händelserikt äventyr där inte bara livet står på spel.

Känsla av död, Elly Griffiths

Det här var en omläsning egentligen, men jag kom inte ihåg någonting. Jag undrade varför jag hade avslutat den här populära serien och tänkte att jag tar upp den igen. Men jag var tvungen att läsa denna först för att komma in i handlingen och karaktärerna igen. Jag märkte snabbt varför jag hade droppat den här serien. Den var inte för mig. Jag gillade inte karaktärerna eller handlingen och det var ganska tufft att komma igenom den. 

Det är halloweenkväll i Norfolk. På Smiths museum förbereder man ett ovanligt evenemang. Inför en handfull speciellt utvalda gäster ska en medeltida kista öppnas. Den väntas innehålla kvarlevorna av en biskop som levde på 1300-talet. Arkeolog Ruth Galloway kommer i god tid för att övervaka öppnandet. Men museet verkar märkligt tomt och tyst. Efter en stund hittar hon intendenten livlös bredvid kistan, mördad, blödande från näsa och mun.

Kommissarie Nelson får hand om fallet. Det framkommer att intendenten nyligen mottagit hotbrev från en grupp aktivister som vill att museets samling med aboriginska kranier ska återlämnas. Då ytterligare en person dör och Nelson oförklarligt insjuknar förstår Ruth att det måste handla om något mer än kranierna. Nelson svävar nu mellan liv och död, och svaret på mordgåtan tycks vara det enda som kan rädda honom.

Rosa & Björk, Satu Rämö

Jag ville läsa fler böcker som utspelar sig på Island. Det är något med det karga landskapet, vädret och att det är en ö långt upp i norr som gör det intressant för mig. Men den här boken gick trögt och jag hade svårt att bli fångad av handlingen. Den var inte för mig helt enkelt.

Uppföljaren till försäljningssuccén "Hildur"!

Vid de avlägsna isländska fjordarna sker ett märkligt mord. En inflytelserik kommunalpolitiker hittas skjuten i ett skidspår. När kriminaldetektiv Hildur Rúnarsdóttir och den finska polisaspiranten Jakob Johanson undersöker mordet, ställs de inför ett dilemma. Är det verkligen värt att avslöja alla hemligheter?

Fallet leder dem in på mysteriet med Hildurs sedan länge försvunna systrar, Rósa och Björk. Samtidigt försöker Jakob behålla sitt lugn mitt i en svår vårdnadstvist.

Ondskan lurar bara en armslängd bort, ibland där man minst väntar sig.

Flykten, Jane Harper

Den här boken hade också svårt att fånga mitt intresse. Vare sig karaktärer eller handling lockade mig. En del böcker av Jane Harper gillar jag verkligen och andra har jag riktigt svårt för. Denna var inte för mig.

En varm vårkväll försvinner Kim Gillespie från en festival i den lilla staden Marralee i södra Australien. Kvar bland alla människor på festivalområdet står barnvagnen med hennes nyfödda dotter Zoe.

Ett år senare är Kim fortfarande borta och försvinnandet kastar långa skuggor över familjens och vännernas tillvaro. En ny upplaga av stadens lokala mat- och vinfestival är på gång och en av gästerna är Aaron Falk - till vardags federal utredare i Melbourne. Som vän till Kims före detta svåger kommer han i kontakt med fallet och kan inte låta bli att engagera sig.

Aaron inser snart att allt inte är som det verkar. Lögner och förtärande bitterhet kommer upp till ytan, och det blir allt tydligare att Kim inte hade någon i sitt liv som hon kunde lita på.

Playing the Field, Ivy Baily

Egentligen visste jag att denna boken inte hade mig som målgrupp, men jag ville ha något enkelt och lättläst. Tyvärr var det för mycket festande, fotboll, missförstånd och ungdomsdrama. Dessutom kände jag inte att attraktionen fanns där, trots att den var uttalad. Antingen är boken riktigt dålig eller så är jag numera för gammal för sånt här.

Durham University har det bästa damfotbollslaget i ligan och deras stjärnanfallare Sadie McGrath hoppas att en vinst i år ska leda till att hon blir scoutad till

en av de riktigt stora fotbollsklubbarna. Skolans herrlag imponerar dock betydligt mindre, de har aldrig vunnit ligan och riskerar nu nedflyttning om de inte blir bättre innan säsongen är över.

Då får Sadie ett oväntat uppdrag – att träna det kaxiga nya stjärnskottet i herrlaget. Arlo Hudson har precis flyttat till England från USA och är en besserwisser som vägrar lyssna på någon annan. Redan under första träningen inser Sadie att hon inte står ut med honom (även om hon kan hålla med om att han är väldigt snygg).

Frågan är vad som kommer hända under träningarna på tu man hand … Kommer Sadie att lyckas förbättra Arlos teknik? Arlo inser snabbt att Sadie spelar i en liga för sig. Men när det slår gnistor både på och utanför fotbollsplanen så kan allt hända.

2,5

Det onda arvet, Catherine Cookson

Jag gillar inte när man romantiserar män som beter sig som svin. (Eller... i en del böcker gör jag ju det om jag tänker efter: Cruel Prince av Holly Black var inte bra litteratur men så rolig att läsa och jag har fler sådana exempel) I den här boken uppskattade jag det inte. Privilegierade män som "får" göra som de vill utan konsekvenser. Kvinnor som behandlas som skräp och råkar illa ut. När jag var ung älskade jag sånt här, nu... inte så mycket.

Sönerna, de flesta av dem utomäktenskapliga, till Mallen av High Banks Hall bär alla ett ont arv, en karakteristisk vit hårlock vid ena tinningen. Det sägs att de som bär den är förbannade och kommer att dö unga. När arvtagaren Thomas Mallen och de två flickor han tagit under sina vingar tvingas flytta från High Banks Hall efter att han ruinerats möter han den modiga Anna, en fattig guvernant. Men även bröderna Radlet tar sig in i deras liv. Och en av bröderna bär den omisskännliga vita hårlocken.