Sämsta böckerna Juli - September

Dags att summera Juli, Augusti och Septembers sämsta läsupplevelser. 

The night window, Dean Koontz

Jag tyckte de första böckerna i denna serie var så bra, men de senare kändes bara utdragna och brutala. I denna sista bok ville jag bara att det skulle ta slut, men eftersom jag investerat så mycket tid i serien ville jag inte avsluta sista boken innan den var klar. Men jag kan inte säga att jag uppskattade den, alls.

She will destroy her enemies once and for all…

‘It’s over, and so is she.’

Rogue FBI agent Jane Hawk is living in a world of danger. Her battle to expose a global conspiracy risks her own life and that of her five-year-old son, whom she has sent into hiding.

Jane is meticulously gathering evidence to bring a terrifying organization to justice – one that threatens humanity with technologically imposed slavery.

Now she has no choice but to expose the unimaginable truth, even if it changes her life – and the lives of everybody around the world – forever…

Den som dödade helvetets änglar, Jan Guillou

Jag har nog aldrig blivit så besviken på en bok som på denna. Jag har älskat de flesta av Guillous böcker och framförallt Hamiltonserien. Så jag var så glad att det fanns en serie till med Hamilton som en av huvudkaraktär och att han och Ponti skulle utreda saker tillsammans, vilken lycka. Jag gick och köpte bok ett och två och sparade läsningen till semestern så jag verkligen skulle kunna njuta av läsningen i lugn och ro.

Jag vet att Ponti är lite av Guillou, men att Ponti som karaktär skulle försvinna så mycket var jag inte beredd på. Kvar fanns något som kändes som en text där Guillou sitter, förlåt står och gnäller över det mesta. Lite som dagboksanteckningar under pandemin för att sedan under de sista sidorna slänga in något snabbt om någon utredning ihop med Hamilton. Ni anar inte vilken lässvacka jag hamnade i efter detta. Så besviken.

Det är inte vilka pensionärer som helst som hamnar i kampen mot extrem och ytterst välorganiserad brottslighet. Den ene är journalistveteranen Erik Ponti, den andre hans gamle vän från förr, den forne underrättelseofficeren Carl Hamilton.

Till synes ett mycket omaka par, som det dock vore oklokt att underskatta. De hamnar snart i ett mycket händelserikt äventyr där inte bara livet står på spel.

Jan Guillou inleder en ny serie men med två välbekanta romanpersoner i huvudrollerna.

Flykten, Jane Harper

Jane Harpers böcker blir väldigt olika läsupplevelser för mig. Flera har jag verkligen tyckt om, bland annat boken före denna i serien om Aaron Falk, Falska vänner, medans denna kunde jag inte komma in i alls. Den ältade samma händelser om och om igen, karaktärerna var svåra att lära känna och bry sig om och det hela kändes ganska tradigt, tyvärr.

En varm vårkväll försvinner Kim Gillespie från en festival i den lilla staden Marralee i södra Australien. Kvar bland alla människor på festivalområdet står barnvagnen med hennes nyfödda dotter Zoe. Ett år senare är Kim fortfarande borta och försvinnandet kastar långa skuggor över familjens och vännernas tillvaro. En ny upplaga av stadens lokala mat- och vinfestival är på gång och en av gästerna är Aaron Falk - till vardags federal utredare i Melbourne. Som vän till Kims före detta svåger kommer han i kontakt med fallet och kan inte låta bli att engagera sig.Aaron inser snart att allt inte är som det verkar. Lögner och förtärande bitterhet kommer upp till ytan, och det blir allt tydligare att Kim inte hade någon i sitt liv som hon kunde lita på.