Shades of Doon, Carey Corp & Lorie Langdon

Titel: Shades of Doon
Originaltitel: Shades of Doon
Författare: Carey Corp & Lorie Langdon
Utgivningsår: 2015
Förlag: BLINK
Sidor: 343
Genre: Fantasy, YA
Språk: Engelska

Handling i korthet:
Vee och Kenna blir helt abrubt utslängda ur Doon, till den vanliga världen, de tar sig tillbaka på egen hand för att bli utslängda igen. De inser att det är någon som ligger bakom och att de inte riktigt vet vem de kan lita på, förutom sina prinsar och närmaste vänner.

Mina tankar:
Okej... Så... Jag hyllade både "Doon" och "Destined for Doon" som är de båda föregångarna till "Shades of Doon". Jag kommer inte hylla den här och jag frågar mig, vad är det som hänt? Jag såg verkligen fram emot den här boken. Jag förbeställde boken och såg fram emot att kastas in i sagovärlden igen. Men nu känns det som om boken föll platt. De förra böckerna kändes som att läsa en saga. De var spännande, romantiska och karaktärerna var roliga att läsa om. Men så kändes det inte i den här boken.

Jag hade förväntat mig mer, det är ju ändå tredje boken i serien. Men här shoppar de loss i den verkliga världen istället för att rädda Doon från undergång. Handlingen känns lite ryckig och problemen löses på alltför enkla sätt.

Jag tycker inte personerna utvecklades alls i den här boken och de fick mig inte att engagera mig alls i vad som hände. Det var för mycket av "jag klarar allt bara min supersnygga, så fantastiska pojkvän är med mig" Det blev fånigt och tramsig. De stod inför samma problem och konflikter som förut, vilket gjorde att läsningen blev långtråkig.

Jag känner att handlingen inte heller engagerade mig särskilt. Mycket av det som hände, kändes som upprepningar från de första två böckerna, som att boken och karaktärerna bara stod och stampade på samma ställe som tidigare.

Men framför allt är det nog allt "swoonande" som stör mig mest. De är sååå kära och de är sååå snygga och de har det sååå bra tillsammans med sina överbeskyddande fantastiska pojkvänner. Ingenting är värre än att det klaras av, bara de får vara i varandras armar. Jag har egentligen inget emot att läsa om sådana förhållanden, bara det inte blir för mycket och hela tiden, som det blir här.

Mycket negativt alltså, men det finns även positiva sidor av berättelsen. Vee och Kennas vänskap gillar jag. De har varit vänner länge och håller fortfarande ihop, i vått och torrt. Jag gillar också Doon. Detta land som ligger i Skottland, men ändå inte och framsidan på boken är helt okej också...

Rekommenderas till:
Jag vet faktiskt inte... Kanske om man läst de två första... Men det känns som den här boken förstör bilden lite av Doon, tyvärr.

Betyg: 2/5

Går att köpa på cdon.com, Adlibris.com, Bokus.com
Läs om boken på goodreads