Serie: Florrie #1
Författare: Carina Burman
Utgivningsår: 2025
Förlag: Albert Bonnier förlag
Sidor/tid: 284 sidor
Genre: Mysterium, Krim
Språk: Svenska
Handling:
April 1956: Deckarrecensenten Florence Granat segnar ner på tidningsredaktionen och beordras vila i Södern, långt från stressen i gamla Klara. En bussresa till Rom tycks som den perfekta återhämtningen, men knappt har de nått kontinenten förrän Florrie får onda aningar, som bekräftas av ett mystiskt dödsfall. Medan bussen rullar vidare avslöjar Florrie den ena efter den andra av medpassagerarnas hemligheter, och vid resans mål finner hon lösningen – och den eviga staden.
Snabb sammanfattning av vad jag tyckte:
Vilken perfekt bok att läsa under semestern. Den är semestrig, lättsam och lite småmysig. Att den utspelar sig på femtiotalet med allt som hör till gör den bara ännu trevligare. Nu handlar den ju bland annat om ett mord och just den biten kan jag ju inte beskriva som särskilt gemytlig, men tillför lite spänning till handlingen. Bussresan för övrigt med sina olika passagerare och karaktärer tilltalar mig, det är en salig blandning människor där flera har gemensamma nämnare. Handlingen går i sakta mak framåt och den ständigt rökande och trötta kvinnliga huvudkaraktären är kanske inte den roligaste, men hon har ändå någonting som gör att hon växer i mitt tycke.
Jag har nyligen gnällt på en bok med för mycket ironi och i jagform, denna bok har lite av samma vara fast på ett sätt som funkar. Jag gillar hur denna bok är skriven och framför allt tar den sig inte på för stort allvar utan är lättsam och trevlig. Det är ord som jag hela tiden återkommer till när jag tänker på boken. Lättsam och trevlig. Min plan är att även köpa bok två, iallafall för att ha till nästa års semester och det är väl ett gott betyg ändå.
Du kanske också vill läsa om:
Kvinnorna på Wayward Cottage, Emilia Hart
Den lilla skolan på klippan, Jenny Colgan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar